mozaic

Vi gör ett nytt försök ikväll och hoppas att månen inte lyser sa starkt. Det ar varmt i alla fall, säkert 23 grader sa det kan ju inte bli sa fel! Det enda som kan bli fel är väl var texten tar vägen, för det var värst vad det var krångligt. Vi hörs i morgon, syrran, god natt Bengt och gomorron Janne (dvs alla våra bloggläsare),

I garkväll var det sa behaglig temperatur, sa vi bestämde oss for arets forsta utesovarnatt. Nu har vi precis vaknat och druckit dagens forsta kaffe. Arligt talat sa sov vi inte sa gott, månen lyste rakt i ansiktena pa oss nastan hela natten. Vi får hänga upp ett skynke til...eller melhfa som heter heter har. 12 grader var det i morse och riktigt skönt.

Alldeles nyss stormade och regnade det och nu ligger man i sangen i innergården och pustar och stönar att det ar for varmt och "flytta dig lite - jag ligger i solen"...Som det kan bli.

"Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger."

Våren, var är du?

"Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen...."
Kunde inta ha sagt det bättre själv....

Ja, det har varit en jobbig vecka med
mycket lera under stövlarna (vem kunde
tro att vi skulle behöva använda de
gamla tvååkersstövlarna i Sahara) Det ser
ut som om det värsta är over nu, vindbyarna,
som var helt extremt starka och skrämde
vettet ur oss med alla vajande palmer över
huset, har gett sig och det ar soligt och gott.
Nu måste det torka upp, sa vi kan börja jobba
igen. Fast ok, nu är det ju fredag och det ar
helg så nu ska vi bara pyssla lite, gosa med
hundarna och sen hoppas på att vägarna
öppnas sa att vi kan ta oss till stan. Vi hoppas
också på den beryktade global warmingen,
när ska den nå Sahara?

Dagens schema.....
    

Oj oj, jag vet att ni har mycket snö i Skåne syrran, men här har det hinkat ner vatten i natt...det är som att bo på en skånsk leråker, förutom att det är en massa palmblad som rasar ner. Geggigt...Har tittat på internet och det ser ut som om det ska fortsätta i natt. Just nu skiner solen och då får man rusa ut med tvätten igen. Detta måste vara sista regnvädret för i år.

Vad gör man inte för att slippa städa!?! Sorterar burkar, virkar mobilväskor, Googlar och som nu; listar konstnärer från a-ö. Råttorna försvinner ju inte, men nu vet jag vem Francois  Boucher är.

Jag fick för mig att byta design på bloggen, och katten du, vad jag blev sugen på att åka till en storstad. Här sitter man i buschen och glor på palmer....

Jag undrar om det blir något av våra noga planterade
vitlöksklyftor. Vår busige adopterade hund Tubo tyckte
tydligen att det var varmt och gosigt att tillbringa efter-
middagen där. Så länge han inte hoppar in i drivbänken
så må det vara hänt...Han är inte ens ett år gammal
och vi är inte speciellt duktiga på att uppfostra honom.
Han hoppar upp på folk och tycker om att bita...vad gör man?